Kort om familjejuridik

Bouppteckning

Vid dödsfall skall en bouppteckning upprättas och inlämnas till skatteverket för registrering.

Bouppteckningen skall innehålla uppgift om dödsbodelägare, efterarvingar och testamentstagare. Den skall också innehålla redovisning av den avlidnes tillgångar och skulder. Om den avlidne var gift skall den efterlevande makens tillgångar och skulder också redivisas.

Bouppteckningen skall normalt upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas till skatteverket senast en månad efter upprättandet.

Arvskifte

Om dödsboet består av flera dödsbodelägare skall ett arvskifte göras. Arvskiftet är en handling som reglerar hur tillgångarna skall fördelas mellan delägarna efter att eventuella skulder betalats.

Om det finns en efterlevande make eller sambo skall som regel en bodelning göras före eller i samband med arvskiftet.

Testamente

För att personer i ett samboförhållande ska kunna ärva varandra måste parterna upprätta ett testamente. Även den som inte har arvingar, eller som önskar att kvarlåtenskapen ska tillfalla någon särskild, bör upprätta ett testamente.

Makar ärver varandra även utan testamente om de endast har gemensamma barn eller inga barn alls. När det finns barn från tidigare förhållande (särkullbarn) kan efterlevande maken delvis skyddas genom ett testamente.

För att säkerställa att testamentet uppfyller alla formkrav bör man anlita en sakkunnig person när det upprättas.

Saknas tillgångar

Saknar den avlidne (dödsboet) tillgångar och försäkringar för att täcka de kostnader som uppkommer i samband med begravning och bouppteckning kan dödsboet ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen.

När dödsboet/den avlidne har få eller saknar helt tillgångar är det viktigt att inga betalningar görs efter dödsfallet. Begravningskostnader är prioriterade skulder och skall först betalas av de tillgångar som finns.

Genom en korrekt hantering och förvaltning av dödsboet så riskerar inte delägarna att bli betalningsansvariga för dödsboets skulder.